Idag har det gått upp och ner känslomässigt. Började dagen med att förbereda mig inför morgondagens Blåljustriatlon. Cykel och löpsträckan kollade jag i förgår och insåg att den inledande simsträckan skulle antagligen bli väldigt kall. Jag testade banan med lite duggregn i luften men fullt påklädd. Vid bytet från cykel till löpardojorna var underarmarna som två geleklumpar trots långärmad tröja. Jag bara tänkte på hur det skulle kännas på tävlingsdagen efter en simsträcka, det började gro en tanke i huvet att det kanske är bäst att ha våtdräkt fast det inte var tanken från början för att vinna tid. Då knäktes ideen att testa våtdräkten och vattentemperaturen, vilket jag klarade av nu på förmiddagen trots mycket vånda. Jaha...hur gick det då??? Brrr...
....helt klart kallt, 12 grader. Trots det så tror jag det skall gå bra. När man varit i vattnet en stund känns det faktiskt ok, det är bara när man försöker crawla och har pannan i vattnet. Hjärnan liksom slutar att fungera så en huva är ett måste. Morgondagens tävlingar känns med dessa förberedelser nu inte så gruvsamma, det skall bli roligt. Kanske jag är en idiot trots allt??
Nästa kännslomässiga bergochdalbana utspelade sig framför TV'n och VM-sändningarna från Osaka. Efter Sannas otroliga insats hade jag lika svårt som henne att hålla tårarna tillbaka. En stund senare gör Wisman ett beundransvärt 400 meters lopp och glädjen sprider sig i kroppen för hans skull. Därefter river Holm ut sig ur tävlingen och min känsla fick åter vända nedåt. Blev dock lite besviken när Sanna började skylla på att hon blev störd över sista häcken. Hon gjorde ett grymt lopp men det räckte inte till guld och utan störningen hade det troligtvis inte hjälpt henne till det.
Nu väntar jag på att mitt sockerlag skall svalna så att jag kan lägga ner svartvinbären så att de kan börja jäsa och jag kan bjuda på hemmagjord glögg om cirka 3 månader lagom till första advent. Sen är det dags att mentalt ta med sig de lärdomar jag fått av de gryma atleter som jag inspirerats av från VM och ladda inför min insats imorgon. Brrrr.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar