Dimmiga dagar

De senaste dagarna har Östersund varit inbäddat i ett stort gråvitt täcke. Enligt Wikipedia så är detta dimma. "Dimma innebär att luften är så bemängd med vattenpartikla att sikten är mindre än 1 km. Är sikten mellan 1 km och 1 mil talar man istället om dis." Det fenomen som nu råder runt Storsjön tror jag beror på att sjön är varmare än luften och skulle då enligt Wikipedia benämnas som "sjörök". Jag är inte helt hundra på om det kallas så men dimman ligger i alla fall tjock hela dagen och säkert även om natten. Vid ett besök nere vid hamnen under tisdagen kämpade dock solen sig igenom täcket under en lite tid. Fick tyvärr inte någon bild på dettta. Däremot fångades en nästan båtlös hamn och ett Frösön som dräckts i dimma.Någonstans bakom dimman ligger Vallsundsbron.

Uppe till höger i bild skall slalombacken där det bedrivs stavgång på onsdagar befinna sig.

Denna dimma kommer vi Östersundare få dras med mer eller mindre tills det blivit så kallt så det Storsjön frusit. Nja... kanske inte så extremt som det varit dessa dagar. Längtan efter kallt och vinter blir allt större...

Ledighetskommiten

Arbetshelg och snöklädda vyer. Det tog emot en del i fredags. Utanför fönsterrutan på jobbet gnistrade solen i några centimeter nyfallen snö, himlen var blåare än blå, vinden var som bort blåst och termometern visade något under noll. Jag fick i alla fall ut och känna kyla i kinden och få solen i ögonen under en utryckning men annars var det tyvärr bara inomhusarbeten.
Nu är det måndag och all snö har försvunnit och det har återigen blivt varmt. Som tur är så har solen kommit åter efter ha varit försvunnen under söndagen. Tur är det också att ledigetskommiten hörde av sig denna morgon med förslag på utflyckt. Utflyckten gick till en tjärn vid Lundkälen, tjärnen kanske till och med heter så. Där hittade vi en båt som vi använde oss av för att ta oss ut till en brygga. I den sköna höst solen slappade och fikade vi efter en vandring runt vattnet. Det var länge sedan jag satt i en roddbåt...
Rakt föröver. Bryggan där det slappades och lappades sol i några härliga timmar.

Ebba och Soja kollar in stranden, snart blir det race....

Lite is ligger fortfarande kvar sedan helgens kyla.

Kvällen avslutades med min nya måndagshobby, bugg på Furan. En ny tur har nu lagts till meriterna. Det är lite synd att alla inte ligger på samma färdighetsnivå. Det är många tillfällen kvar så det blir nog bra till slut.

Upp Och Ner Usch

Nu idag startade den lite mer seriösa satsningen på vinterkondisen. Så jag följde med några lite mer rutinerade längdåkare till Gustavsbergsbacken på Frösön där det skulle bedrivas stavgång.
Bara att ta sig till backen var jobbigt. Cykelpunkan som uppmärksammades när jag skulle åka medförde en tuffare uppvärmningen än beräknat. Väl framme så var det bara att försöka hänga på det ivriga gänget. Första turen upp känndes okej men under vägen ner började gårdagens benpass göra sig påmind. Andra svängen funkade också, fast jag började ana att jag inte skulle kunna hänga på hela tiden när det började att pratas om att det var åtta gånger kvar. Efter tre gånger sa mitt inre samvete ifrån. Jag vill ju inte knäcka mig och dra på mig en överträning så här på första passet.

De övriga verkade inte ha mina tunga ben utan skuttade åter upp mot toppen på lätta ben. Själv återvände jag hemåt där jag visste att en nybakad limpa låg och väntade. Träningen mot vinterkondisen får vänta tills imorgon då jag har spinning. Ett tungt bergspass, jag längtar redan. Bäst att äta en macka till...

Var tar löven vägen?

Måndag och vinden river bort allt gult från träden. Den trevliga höst solen har skymts av en grå massa. Kroppen är lite trött efter helgens eskapader. Det började i fredags med en sväng i skogen tillsammans med Farsan och Ebba som spårtränade. Hon klarade det galant, kanske med lite ledsagning från gubben. Senare på kvällen var det dansgala på Folkets Hus. På stollta ben entrade jag dansgolvet för att pröva mina nya bugg kunskaper. Han knappt komma med båda fötterna på dansgolvet, då jag insåg att jag inte riktigt har det kunskaper som krävs ännu. Det är en helt annan sak att vara på "riktig dans" där hundratals andra rör sig och alla på sitt sätt, jämfört med kursen då alla står stilla och gör lika. Usch, har en hel del kvar att lära. Med självfötroendet nedtryckt till sulorna hade jag dock en riktigt trevlig afton. Lite synd att dagens kurs var inställd, nu när motivationen att lära sig är på topp. Lördagen blev en lugn dag till att börja med, hundvakt, stadspromenad med lite fika. Kvällen blev lite tyngre, med fest på Pulzinn där det dracks kanske ett glas mer än planerat. Detta gjorde söndagen till en sån där härlig skitdag man alltid önskar sig. Så i morse med nya krafter lånade jag Ebba och gick en sväng i Spikbodarna och tittade på krondiken och fångstgropar. Vi hittade tillslut alla de bortblåsta gula löven.

Gubben Höst

Fint väder var det idag också, 14,5 grader i skuggan, Storsjön spegelblank och nästan helt blå himmel. Funderade ett tag på att testa de ny inköpta skate stavarna runt ÖSK området. Den funderingen bytes mot kanske säsongens sista cykelrunda. Lurade ut Hjalmar på turen Frösön-Rödön-Dvärsätt. Häftig känsla att glida fram genom den färgsprackande naturen. Cykel är bra på det viset. Många kilometrar kan tillryggaläggas utan större kraftansträngning. Medan jag rullade över Rödöbron kunde jag skåda Bydalsfjällen bakom det ovanligt blanka Storsjöflaket. En ensam kanotist, som jag kunde skönja i motljuset måste ha haft det riktigt skönt. -Kung Bore, fler sådana här dagar tack! Låt Gubben Höst regera någon vecka till innan du kommer med din härligt vita tid. Jag vill njuta lite mer av höst solen innan skidorna plockas fram. Lite sugen är jag dock att det blir vinter...