I dag blev det faktiskt lite irriterande att det har slagit om och blivit kallgrader. Inte så att jag inte vill att det åter skall bli kallt och det åter går att åka skridskor och det som faller stannar kvar som snö.
Näpp, det blev lite irriterande därför att denna dag var jag på hundutställning med Teja. Min första, så jag kan villigt erkänna att mina nerver befann sig på utsidan skinnet. Träningen inför denna har varit minimal så efter ankomst till utställningsarenan, genomfördes ett intensivpass med min mor som coach. Inga större konstigheter, utställningen har en inofficiell stämpel och är därmed tydligen inte speciellt betydelsefull. Lite nybörjar missar är alltså ok.
Efter lång väntan var det alltså dags för vår tur. Kvickt upp från den plats man spenderade större delen av dagen och in i den såkallade ringen. Domaren känner igenom hunden och kollar tänderna. Sedan är det dags att visa upp hunden i rörelse i det tempo vi tidigare provat ut. Efter cirka fyra meter kommer domaren fram och bryter. – Din hund haltar.
Hmm… Ja just ja… Hon drattade ju på arsle i morse på den glashala asfalten som värsta Bambi och tydligen sträckt sig.
Vi blev ombedda att komma fram till domarbordet där det gjordes en bedömning på hennes vinklar. Och de visade sig var så bra att vi fick en 1:a, vilket är mycket bra. Dock lite snopet att inte få visa hennes vad jag tycker graciösa steg och vinna hela tävlingen, trots att den bara är inofficiell. Lite irriterande som sagt. Jävla is…
Halt och trött
8 Veckor
Nästan 8 månader
Det har hänt en del...
Här finns otroliga mängder av vackra julkorts liknande bilder i naturen. De senaste veckorna har det trillat ner cirka 50 centimeter fin pudersnö. Tyvärr har inte tillfälle ännu funnits för att tillfredställa det stigande skidsuget. Det finns säkerligen någon fjällsluttning med meterdjup snö väntande på just mina skidor av den bredare modelen.
Teja tar i varje fall chansen och studsar omkring likt en känguru i orörd snön så fort hon får springa lös.
Ofta blir jag avundsjuk på hennes förmåga att nästan kunna flyga fram. Synd att man inte väger typ 25 kilo, har fyra ben och är outröttlig. Då hade man kunnat försöka hänga på.
Tror inte skidskyttar riktigt gillar när det snöar under tävling. 
Det ser kallare ut än det var denna dag..
Teja, som inte fått uppleva så speciellt mycket snö, tyckte det var en smula märkligt. Kallt, vitt men det gick att äta...
Fyra jyckar som snällt väntade på inkallning.
Det är jobbigt att hänga med de äldre vovvarna.
Jag kan erkänna att det inte är så smart att låta hunden ligga mitt på gågatan, med risk att någon ouppmärksam skulle kliva på henne. Vilket också till slut hände. Teja brydde sig som tur var inte så mycket över det.
8 Veckor
17 Veckor
Funderar på att under de sista dagarna på min semester bege mig ut på fler skogspromenader. Kanske blir mitt nästa möte med ett skogsväsen, ett möte med Skogsrået. Hon säga kunna locka vandrare vilse och förföra män som hon fattar tycke för. Det är förmodligen inte något som jag skulle önska mig. För det sägs att har man blivit förförd av Skogsrået kan man bli inbunden och fåordig.
Vy från vandringsleden till Tre Tallar. Mer bilder finns från detta vandringsmål. Känner dock att det vore dumt att visa vad där finns. Jag kan i alla fall säga att den 1,7 kilometer långa sträckan kan vara värd att vandra eller cykla om man så vill.
